Historia

Nedtecknad av Stig A Wadentoft

Genom axplock och utdrag ur befintliga protokoll, referat och årsberättelser har jag försökt skapa en så genuin och verklighetsfull bild som möjligt av föreningens historia  och dess verksamhet.

Det var hela 24 svenska damer som år 1955 var med och bildade föreningen och utsåg en styrelse som bestod av 5 personer. Föreningen beslöts att få namnet Islandssvenskornas förening.

Protokoll över möte hållet på restaurang Naustið den 19/10 1955

”Denna dag träffades alla de svenskor i Reykjavík och Hafnafjörður som var intresserade av att bilda en regelrätt förening som skulle ersätta den provisoriska förening som bildats för ett år sedan och som bestod av en sju-mannastyrelse, vars arbetsuppgifter varit vaga, men som in corpore under det gångna arbetsåret ordnat med en del trevliga sammankomster. Detta försöksår under så att säga lösliga former hade övertygat svenskorna om, att en regelrätt förening numera skulle ha en uppgift att fylla, eftersom islänningarna drar fler och fler svenskor hit till Island, så att deras summa inte längre ryms i ett vanligt litet hem.

•    Val av Styrelse: Fru Brekkan föreslog att denna nu skulle bestå av fem personer, vilket antogs enhälligt. Förslag inkom till styrelse: Maja-Greta Briem ordf, Britta Björnsson sekr, Kerstin Tryggvason kassör, Estrid Brekkan och Inga Thorarinsson suppleanter. Detta förslag antogs enhälligt.
•     Kvällens ordförande efterlyste ett lämpigt namn åt den nu grundade föreningen. Följande förslag nämndes: Svenskornas Klubb; Kvinno-klubben; Svenska Damföreningen; Svenskornas Förening; Islandssvenskornas Förening. Vid omröstning erhöll namnet Svenskornas Förening 2 röster och namnet Islandssvenskornas Förening 22 röster, varigenom föreningen var döpt till Islandssvenskornas Förening, härefter i protokollet förkortat till I.S.F.
•     Årsavgift diskuterades och en avgift av 30 kr per arbetsår föreslogs och antogs. Den nyvalda kassörskan Kerstin Tryggvason tog upp avgiften av de närvarande, vilka samtidigt ingå som medlemmar i I.S.F. Brita von Euler, Estrid Brekkan, Greta Björnsson, Helga Rocksén, Vivian Svararsson, Hilma C Stefansson, Lilly Vesterlund, Valberg Vesterlund, Anna Larsson, Astrid Thorstensson, Inga Thorarinsson, Maja-Greta Briem, Anna-Stina Oddson, Elsa Hansen, Ulla Skaptason, Emmy Björnsson, Anna-Lisa Pétursson, Kerstin Vilhjálmsson, Britta Gislason, Britta Björnsson, Elsa Blöndal, Britta Valdimarsson och Birgitt Gudmundsson = 24.
•     En kort diskussion om medlemsskap i I.S.F. följde. Den uppfattningen tycktes vara rådande att huvudsakligen svenskfödda kvinnor, konstant eller tillfälligt bosatta på Island borde bli medlemmar, medan andra svensktalande sympatisörer flitigt böra inbjudas till föreningens sammankomster som gäster.
•     Den instundande Luciafesten diskuterades. Vilken dag bör väljas? Det är troligt att Föreningen Norden kommer att ha sin Luciafest den 13. Kan man då ha eftermiddagsfesten för barnen samma dag? Majoriteten fastslår eftermiddagen den 13 december, oberoende av Nordens fest. För att undvika överansträngning hos de mammor som vill deltaga i båda festerna föreslås att vi i år av föreningens medel skola anställa en hjälpreda för disk och städning av lokalen, där barn-festen hålles. Ordf. fick i uppdrag att hyra lokalen Borgartún 7 på eftermiddagen den 13 dec. Styrelsen fick i uppdrag att förbereda Luciafesten.
•    Förfriskningar intogs.
•    Mötet avslutades kl halv tolv, när det inte gick att ignorera att lokalen skulle stängas.”

Protokoll över möte hållet den 19/11 1955 på Svenska legationen

Kommentar: Protokollföraren menar nog Sveriges ambassad. Legation har en lägre dignitet i det diplomatiska språkbruket.

•   ”Läsning av styrelsens stadgeförslag. Stadgarnas § 1 väckte livlig diskussion, dvs. huruvida endast svenskfödda kvinnor borde vara medlemmar av föreningen eller om det vore lämpligt att handha nyrekryteringen mera liberalt, så att svensktalande och Sverigeintresserade isländskor också kunde få bli medlemmar. Det första alternativet antogs med endast en rösts majoritet.”

 

Årsberättelse

Tiden: oktober 1955 – oktober 1956

”Islandssvenskornas förening bildades den 19 oktober 1955 vid ett möte på restaurant Naustið, varvid de 24 deltagande svenskorna blevo medlemmar. Föreningen inbjöds till sitt andra möte den 19 november på svenska ambassaden. En välbesökt Luciafest firades på eftermiddagen den 13 december av svenska mammor och halvsvenska barn. Den 13 februari anordnade föreningen en sammankomst på Tjarnarcafé, till vilken medlemmarna inbjödo isländska gäster. Med anledning av den f.d. islandssvenska Dr Doris Löves besök i Reykjavík inbjöd Inga Thorarinsson den 2 mars alla medlemmar till sitt hem. Den 16 maj träffades föreningen hemma hos Maja-Greta Briem och lektor Anna Larsson ordnade med filmförevisning. Den 6 juni, svenska flaggans dag, inbjöds alla svenskor till svenska ambassaden. Föreningens styrelse har hållit fem sammanträden i samband med förberedelser för varje enskilt möte. Årsberättelsen uppläst och vidimerad vid årsmöte den 24.10.1956.”

 

Här nedan följer aktiviteter och händelser i föreningens historia, saxade ur protokoll och årsberättelser 

1/7 1956 inbjuds medlemmarna till svenska ambassaden för att hälsa på HM Konungen och HM Drottningen.

25/11 1958 ”träffades I.S.F i teaterkällarens något otrivsamma bakficka.” ”Mötet avslutades vid ½ 12 tiden efter några stränga blickar + slammer från den inte heller förut särskilt vänliga personalens sida.”

17/2 1959 i Sjömansskolans mäss 3. ”Inga Þ, Maja-Greta och Britta Bj. ställde till med charader, lindrigt förberedda. Nyckelordet, de var så ofrånkomliga ”Problembarn”- en hittades av en grupp mest danskor. De olika scenerna var mycket livligt spelade, ansågs det, och apkonsterna uppskattades.(Egentligen borde barnen inbjudas till våra spektakel så att de fick vänja sig utav med sin stora värdighet resp. blyghet. Men det skulle kanske leda till motsatt resultat, att de skulle skämmas för sina mammor).”

1972 kom följande fråga upp ”varför har vi aldrig firat midsommar med våra barn”. Första gången som föreningens tradition med adventskaffe på Residenset nämns i protokollen är den 2 december 1972.

15/12 1974 visades de svenska barnens Luciatåg i barnprogrammet ”Stundin Okkar” i isländska TV.

12/6 1975 var Islandssvenskornas medlemmar inbjudna till Svenska ambassaden i anledning av HM kung Carl XVI Gustafs statsbesök på Island. ”Efter ett kort anförande av Sveriges ambassadör Olof Kaiser presenterades de närvarande för kungen och därpå gavs alla tillfälle att växla några ord med honom.”

19/2 1976 ”Det första mötet år 1976 hölls ganska sent bl.a. på grund av en ovanligt snörik vinter med därav följande kommunikationssvårigheter.”

På årsmötet den 2/11 1978 ”talade Ingalill Olofsson om den stora sak, som denna styrelsen tagit initiativ till, nämligen ett samnordiskt möte, där våra rättigheter som nordiska medborgare gifta med islänningar skall tas upp.”

”Den 25 nov hölls så det samnordiska mötet i Nordens hus med Hjálmar Olafsson från föreningen Norden som mötesledare. Han presenterade mötets gäster: Gunnar Schram, som svarade på juridiska frågor, Guðrún Helgadóttir från sociala försäkringsverket och en man från valutaavdelningen i Seðlabankinn. Dessutom hade inbjudits en representant från tullverket, som tyvärr inte kom. Förfrågningar kom från många håll och bl a. togs upp namnbyte i samband med islänskt medborgarskap. Så behandlades utförligt den stora frågan om äganderätt, som i vårt fall verkar falla under ”ráðherraleyfi”, medan islänningar bosatta i Sverige kan köpa hus efter att de varit mantalsskrivna i 2 år.

Dessutom togs upp den underliga bestämmelsen att vi inte har rätt att behålla fastighet i Sverige, som vi erhållit tex genom arv, också om vi skattar den där. Meningen är att vi säljer den, överför pengarna till Island där vi inte har rätt att köpa fastighet i vårt eget namn. Om vi sätter pengarna på en valutaräkning i banken har vi inte rätt att överföra mer än andra islänningar om vi skulle vilja flytta tillbaka. I praktiken betyder detta att det tar 90 år att föra över saluvärdet av en vanlig villa. I försäkringshänseende har vi samma sociala försäkringar som islänningar, men när det kommer till pensionsförsäkring eller ” lifeyrissjöðir” är det problem igen. Den pension, som antingen vi själva eller våra män är berättigade till, kan vi inte få överförd utöver de 500.000kr *) per år som då också innefattar de ev. fastighets-tillgångar som vi har här. På mötet bestämdes att de sk Nordiska vänskapsföreningarna utsåg en delegation, som så skulle uppvakta de islänska riksdagsmännen som sitter i nordiska rådet och göra dem uppmärksamma på dessa orättvisor”.

Kommentar: Här stod föreningen verkligen på barrikaderna för att utjämna orättvisorna mellan nordiska medborgare.

*) 1/1 1980 blev dessa 500.000 genom devalvering 5.000 kr

Den 13/6 1981 mötte 8 svenskor upp vid föreningens ”nya lilla plätt” i Heiðmörk och planterade 75 gran- och 25 björkplantor. Senare samma år beslöts att ”plätten” skulle heta Svedala.

Den 23/6 1982 nämns för första gången midsommarfirandet i Nordens hus tillsammans med de övriga nordiska föreningarna och där Islandssvenskorna hade ansvaret för midsommarstången.

Kommentar: Detta skedde alltså 10 år efter att frågan ”varför har vi aldrig firat midsommar med våra barn” först kommit upp.

”Onsdagen den 7 december (1983) hade islandssvenskorna – för första gången med makar – inbjudits till adventskaffe på Svenska ambassaden……”.

Luciafesten 1984 hölls, som flera år tidigare, på Félagssofnun Stúdenta. För första gången nämns ett entrépris – 80 kr för såväl barn som vuxna.

1985 kom frågan om eventuell namnändring upp på årsmötet eftersom en och annan karl insmugit sig i Islandssvenskornas förening, Beslutet blev dock att namnet skulle behållas. Ur verksamhetsberättelsen 1985 – 1986.

Kommentar: Orsak? För lite intresse, inget konkret förslag. – Vem vet.

1987 ”Silvia och Carl-Gustaf Sveriges kungapar kom på besök den 24 juni och Sveriges Ambassad bjöd islandssvenskorna att hälsa på dem”.

Kommentar: Jämför språkbruket i protokollen i samband med statsbesöken 1956, 1975 och 1987.

1987 ”Den gemensamma midsommarfesten med de andra nordiska föreningarna blev ett fiasko. Två tappra kvinnor, Regina och Vivan, klädde midsommarstången i flera timmar kvällen innan och som tack för mödan mötte bara ett fåtal svenskar kring festligheterna och ringdansarna”.

Den 27/2 1987 nämns ärtsoppekväll med charader för första gången i protokollen. 1987 inställdes Luciafirandet för första (och hitintills enda?) gången i föreningens historia.

1988 firades Lucia i Gerðuberg. Det framgår inte om förslaget på entréavgift på 500 respektive 250 ISK genomfördes.

1989 hölls den första julmässan som senare kom att bli 1:a adventsgudstjänsten.

1990 hölls även en påskmässa.

Årsavgiften, som undan för undan höjts under åren, höjdes 1991 till 1000 kr. (Samma som 1979 års inflationskronor.)

1992 hölls det första kräftkalaset i föreningen. Allt fanns med, kräftor, lyktor och andra tillbehör – både fasta och flytande

I samband med att föreningen 1995 firade sitt 40 – årsjubileum beslöt årsmötet detta år att ändra namnet till SVENSKA FÖRENINGEN PÅ ISLAND.

Kommentar: Det finns ingen notering om HUR föreningen firade sitt jubileum.