Semlor med Svenska Föreningen
- Tisdag 17 februari, kl 18.00
- Sandholt bakarí, Laugavegur 36
Känner du också semmelsuget komma smygande!! Kanske minnen väcks till liv från tiden i Sverige! Välkommen att äta semlor med Svenska föreningen på fettisdagen i nästa vecka, dvs tisdag den 17 februari! Vi har sett till att Konditoriet/bageriet Sandholt bakar svenska semlor, och självklart kommer det finnas kaffe, te, med mera.
Ingen anmälan behövs men gå gärna in på Svenska föreningens Facebookgrupp och markera på „eventet“ om du/ni kommer till konditoriet eller tänker köpa hem de läckra bakverken, så vi kan göra en uppskattning av hur många semlor vi kan tänkas behöva.
Det går ju bra att bara ta en sväng förbi – handla ett par stycken semlor och överraska familjen och vännerna. De små barnen blir säkert förtjusta!!
Svenska föreningens Facebook-sida hittar du här
Facebook
Och Sandholt bakarí finns här:
Laugavegur 36, 101 Reykjavík, Iceland
Sandholt
Svensk mat-och kulturhistoria
I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde …
Men vi tar det från början: Semla (= vetebröd), fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller (i versionen med varm mjölk) hetvägg var ursprungligen kilformade bröd som kokades och åts varma, först under „fastlagen“, senare på tisdagarna under själva fastan.
Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är alltså associerad med „fastlagen“ (benämningen på de tre dagarna: söndag-måndag-tisdag) före påskfastan; särskilt fettisdagen (men också blåmåndagen), då semlan äts enligt traditionen.
Mer detaljerat består „fastlagen“ av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen (av tyska blauer Montag, ’blå måndag’; även kallad fläskmåndagen och korvmåndagen) följt av fettisdagen (eller vita tisdagen). Därefter börjar då fastan med askonsdagen.
Namnet „fettisdag“ är bildat av ”fet” och ”tisdag”, där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594.
Under 1800-talet började man gröpa ur semlan och fylla den med mandelmassa, smör eller grädde. Senare gjordes den med mellanlägg av vispad grädde. Den åts med varm mjölk, socker och kanel, men liknade nu mer en konditorivara än den måltid den tidigare varit. Dock har semmelpremiären en tendens att inträffa tidigare på året, vilket ni som bott i Sverige säkert känner till!
Vi ses!
