Författare: Maria Hedman

Publicerat

Våffeldagen

Fira Våffeldagen med Svenska föreningen lördag den 28 mars!!
Kom och handla våfflor i AALTO Bistro.

vaffla

Nordens hus
Lördag 28 mars
AALTO Bistro
Kl. 14.00 – 16.00
Ingen förhandsanmälan behöver göras!!

Firandet av „Våffeldagen“ i Sverige den 25 mars har en intressant och annorlunda bakgrund. Numera firas dagen oftast inte mer än att vi just äter våfflor. Men dagen har sitt egentliga ursprung i „Jungfru Marie bebådelsedag“ som är en kristen högtid.

Och om begreppet „bebådelse“ kan du läsa här.

Våffeldagen infaller alltså onsdag den 25 mars i år – men vi i Svenska föreningen kan alltså fira tillsammans lördag den 28 mars på AALTO Bistro då de flesta har en ledig dag.

Jungfru Marie bebådelsedag
Jungfru Marie bebådelsedag (traditionellt „Vårfrudagen“, och tidigare i Skåne „Frue dag“), är alltså en kristen högtid som firas nio månader före jul. Dagen firas för att högtidlighålla att jungfru Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon var havande. Jungfru Marie bebådelsedag firas i många kyrkor just den 25 mars, med vissa undantag beroende på påskens inträffande. I Svenska kyrkan firas dagen i år emellertid söndagen den 22 mars 2015. Och i Sverige har den gamla benämningen „Vårfrudagen“ alltså gett upphov till „Våffeldagen“, som infaller onsdag den 25 mars.

Våffeldagen
Förr kallades denna dag – som var en helgdag – alltså för Vårfrudagen efter titeln „Vår Fru“ som står för jungfru Maria. I Sverige har Vårfrudagen i folkmun omformats till Våffeldagen, vilket gett upphov till seden att äta våfflor denna dag.
Ja – ni har redan klurat ut att namnet „Våffeldag“ troligtvis kommer från att „Vårfrudag“ uttalades felaktigt och blev till „Vafferdag“, därifrån gick det i vissa dialekter över till „Vaffeldag“ och „Vaffla“ som är en äldre variant av ordet „Våffla“ och simsalabim så var „Våffeldagen“ född. Vid den här tiden på året passade det dessutom bra att äta våfflor då man förr i tiden hade större tillgång till ägg och mjölk efter vintern och att man därmed kunde tillverka våfflor.

Våffelrecept
Om du inte vill gå till AALTO Bistro i Nordens hus lördag den 28 mars och festa loss på nygräddade våfflor så får du nu ett enkelt recept på ca 8 st kompakta och mättande men samtidigt väldigt frasiga våfflor med en lockande smak av vanilj och kardemumma (som vi väl då får benämna: Våffla á la Island).
• 125g smör (då pratar vi riktigt svenskt smör)
• 4 dl iskallt vatten
• 5 dl vetemjöl
• 2,5 tsk bakpulver
• 1 krm salt
• 1 msk vaniljsocker
• 1 tsk nymald kardemumma
Smält smöret och låt det svalna. Blanda alla torra ingredienser och häll på vattnet. Vispa ihop smeten ordentligt! När smeten är jämn och fin så ska det avsvalnade smöret hällas på och blandas in i smeten. Den ska då vara tjock och seg – nästan som en deg.

Grädda dessa gudomligt goda våfflor som med fördel serveras med lättvispad grädde och hemkokt sylt eller färska bär.
Och glöm det där med att försöka göra någon trendig nymodighet med att fixa till något så okultiverat som en „Wrapvåffla“ eller „Våffla-to-go“! I Svenska föreningen håller vi väl fortfarande stenhårt på traditionerna!!
Och till slut – om ni nu tar några fina foton på när ni äter våfflor tillsammans och vill dela med er av glädjen från denna tradition till oss andra i föreningen. Så skicka in bilderna till oss så publicerar vi dem på föreningens Facebook-sida.

Publicerat

Svenskt smörgåsbord

Välkomna till att avnjuta ett Svenskt smörgåsbort tillsammans!

Torsdag den 19 mars
Klockan 19.00
Restaurang Scandinavian på Laugavegur 22 a

Anmälan till Sussi per mejl eller mobil senast tisdag den 17 mars
E-post: sussiice@gmail.com
Mobil: 698 2254

smorgasbord

Restaurangscefen vill gärna ha ett hum om hur många vi blir så kontakta gärna Sussi så att vi garanterat har ett bord reserverat. Och bjud som vanligt gärna med vänner och bekanta till en avspänd kväll!

Vi är utlovade valfria små läckerheter för 580 ISK per styck och 15 procents rabatt från den vanliga menyn på mat och dryck.

Och här kommer „brasklappen“ (se nedan för ordets betydelse):
Styrelsen hade storstilade planer på att kunna erbjuda medlemmarna ett magnifikt, varierat och digert Svenskt smörgåsbord. Vi såg framför oss traditionen att få lockas av doftande Janssons frestelse, köttbullar, omeletter, aladåber, ål, makrill, patéer, korvar etc. Men vi har nu fått krypa till korset och faktiskt erkänna att det som kommer att serveras har påtaglig likhet med det som vi i Sverige brukar säga serveras på „andra sidan sundet“ – nämlingen smørrebrød!

Men gå in på Scandinavians meny på det här temat så ser ni att det vankas ett antal läckerheter: Meny

Och säkert kan de plocka fram en snaps också – även om man kanske inte kan hoppas att det i sortimentet finns den klassiska svenska varianten: OP (O.P. Anderson Aquavit) eller en Bäska droppar (ja – den våghalsige tar och biter av den här, vilken innehåller malört!).

 
Ordet smörgås och smörgåsbord
Ordet ”smörgås” kommer från tiden, då man i stugorna kärnade sitt eget smör. Vid kärnandet steg små smörklumpar upp till mjölkytan och drev omkring likt gäss. En sådan smörklump passade utmärkt att lägga på en skiva bröd. Ordet ”smörgåsbord” används i överförd betydelse om stora och inbjudande utbud. Ordet är ett av få moderna svenska ord som lånats in i tyskan och engelskan (som smorgasbord).

Ordet brasklapp
En „brasklapp“ är ett förbehåll avgivet som försiktighetsåtgärd. I uttryckets ursprungliga bemärkelse är förbehållet hemligt, men det används även om öppna reservationer som syftar till att rentvå en beslutsfattare i känsliga beslut.

Publicerat

Svensk sagostund

saga

Lördag den 14 mars är det Svensk sagostund för barn 2-7 år.

Malin Barkelind läser för barnen och biblioteket bjuder på kaffe och saft.

Vi ses klockan 14.00 i Barnbiblioteket i Nordens hus.

Alla är välkomna med sina små älskade telningar!

Publicerat

Islänningasagornas värld

Välkomna till ett seminarium om Islänningasagornas värld

Salen i Nordens hus

Torsdag 19 mars

Klockan 17.00 – 18.30

saenska1
Alla är hjörtligt välkomna till några spännande föreläsningar om nyöversättningarna av islänningasagorna som nu finns utgivna på Saga Forlag

Gratis inträde! Föreläsningarna hålls på isländska, svenska, norska och danska.

År 2014 blev samtliga 40 islänningasagor och 49 tåtar (kortsagor) utgivna i nyöversättning i de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark. I förordet till de tre utgåvorna betonar de tre nordiska statsministrarna islänningasagornas roll, både som isländsk nationallitteratur och som gemensamt nordiskt kulturarv, samt pekar på den betydelse som islänningasagorna haft för generationer av nordiska författare.

Temat för föreläsningarna kommer å ena sidan vara hur de isländska sagorna har inspirerat nordiska författare i olika perioder och å andra sidan belysa själva nyöversättningarna. Hur översätter man islänningasagorna till ett modernt språk? Och hur har redaktörerna i Sverige, Norge och Danmark hanterat den här problematiken?

Jón Karl Helgason, professor i litteratur vid Islands universitet inleder med en föreläsning om hur den norske författaren Henrik Ibsen fann inspiration i de isländska sagorna i sitt tidiga författarskap.

Därefter berättar Gro-Tove Sandsmark, Gísli Magnússon och Mikael Males om sin erfarenhet av att översätta medeltida sagotexterna till ett modernt språk. I de olika länderna har huvudredaktörerna valt skilda strategier för översättningarna – och dessa skilda strategier kommer att belysas. Gro-Tove Sandsmark är docent i norska vid Islands universitet och har översatt till norska. Gísli Magnússon är lektor i danska och har översatt till danska. Mikael Males är post doc i norrøn filologi vid Oslo universitet och har översatt till svenska.

Islänningasagorna
Sagorna handlar om människor och händelser på Island och i Norden vid vikingatidens höjdpunkt. Berättelserna anses vara bevarade i muntlig form sedan 800- och 900-talet, men sammanställdes senare som självständiga litterära verk av anonyma författare på 1200- och 1300-talen. Här finner man den mäktiga skådeplatsen som berättar om människor i Norden under medeltiden och deras världsbild. Det är historierna om märkliga kvinnor och män, skalder och fredlösa, stridsmän och skojare som med äran och hedern som rättesnöre tävlar om kärleken och makten.

Utan överdrift kan man beteckna de isländska släktsagorna som Nordens enda samlade originella insats i världslitteraturen. – Peter Hallberg

Ingen stil kan förefalla enklare, trovärdigare, kyskare – en stil klar som källvatten, en stil utan förrädiskt känslogrums, en stil som tycks visa fram verkligheten i dess mest essentiella form.
– Lars Lönnroth

 
Arrangemanget ingår i en serie kallad Café Lingua:
Café Lingua – levande språk är ett forum för språk och kultur initierat av Borgarbókasafnið  i samarbete med Nordens hus, Vigdís Finnbogadóttir-institutet för främmande språk, isländska som andraspråk och de nordiska lektorerna vid Islands universitet.

Publicerat

Årets svenska nyord 2014

Nyordslista med 40 nyord 2014

Institutet för språk och folkminnen

Språktidningen
Supervalåret, Fotbolls-VM och den Digitala utvecklingen satte sina spår år 2014 med ord som ”åsiktskorridor”, ”parkera bussen” och ”selfiepinne”.

De 40 nyord som listats kan ses som en illustration av året som gått.

Supervalåret

Många av nyorden härstammar från politiken. ”Nerväxt”, ”genusbudgetering”, ”attefallshus” och ”åsiktskorridor” är några av nykomlingarna. Supervalåret breddade också färgskalorna med samarbetsbeteckningar som ”Blåbrun” och ”rödgrönsrosa”.

Att ”kärrtorpa” innebär att göra motstånd mot spridning av nazistiskt våld och ”ryggprotesten” blev alltmer använd när SD-ledaren Jimmie Åkesson vid flera tillfällen talade till folk som vänt honom ryggen.

Teknisk utveckling gav nya ord

Den tekniska utvecklingen fortsätter att ge upphov till många nyord.
I årets lista finns bland annat ”fotobomba”, vilket innebär att medvetet eller omedvetet sabotera för någon som fotograferar. Ett annat fotorelaterat nyord är ”selfiepinne” – ett redskap för att ta självporträtt utan att komma för nära kameran.

”Klickfiske”, som syftar till försök att locka in läsaren på en internetsajt, och ”digital valuta” är ytterligare exempel på ord som blivit särskilt aktuella under året.

Fotbolls-VM satte sina spår

Fotbolls-VM i Brasilien var en av årets största idrottshändelser. Många minns säkert sprejburken som domaren drog fram för att markera området på gräsplanen som frisparksläggarna inte fick kliva över. ”Frisparkssprejen” fick därför sitt genombrott under 2014.

”Parkera bussen” blev också etablerat, bland annat som en metafor för Costa Ricas försvarsinriktade taktik. Det betyder att man spelar defensivt till den grad att nästan hela laget försvarar det egna målet.

Text hämtad från Expressen (Publicerad 29 dec 2014)

Publicerat

Semlor på Sandholt Bakarí

semla

Semlor med Svenska Föreningen

  • Tisdag 17 februari, kl 18.00
  • Sandholt bakarí, Laugavegur 36

Känner du också semmelsuget komma smygande!! Kanske minnen väcks till liv från tiden i Sverige! Välkommen att äta semlor med Svenska föreningen på fettisdagen i nästa vecka, dvs tisdag den 17 februari! Vi har sett till att Konditoriet/bageriet Sandholt bakar svenska semlor, och självklart kommer det finnas kaffe, te, med mera.

Ingen anmälan behövs men gå gärna in på Svenska föreningens Facebookgrupp och markera på „eventet“ om du/ni kommer till konditoriet eller tänker köpa hem de läckra bakverken, så vi kan göra en uppskattning av hur många semlor vi kan tänkas behöva.

Det går ju bra att bara ta en sväng förbi – handla ett par stycken semlor och överraska familjen och vännerna. De små barnen blir säkert förtjusta!!

Svenska föreningens Facebook-sida hittar du här
Facebook

Och Sandholt bakarí finns här:
Laugavegur 36, 101 Reykjavík, Iceland
Sandholt

Svensk mat-och kulturhistoria

I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde …

Men vi tar det från början: Semla (= vetebröd), fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller (i versionen med varm mjölk) hetvägg var ursprungligen kilformade bröd som kokades och åts varma, först under „fastlagen“, senare på tisdagarna under själva fastan.

Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är alltså associerad med „fastlagen“ (benämningen på de tre dagarna: söndag-måndag-tisdag) före påskfastan; särskilt fettisdagen (men också blåmåndagen), då semlan äts enligt traditionen.

Mer detaljerat består „fastlagen“ av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen (av tyska blauer Montag, ’blå måndag’; även kallad fläskmåndagen och korvmåndagen) följt av fettisdagen (eller vita tisdagen). Därefter börjar då fastan med askonsdagen.

Namnet „fettisdag“ är bildat av ”fet” och ”tisdag”, där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594.

Under 1800-talet började man gröpa ur semlan och fylla den med mandelmassa, smör eller grädde. Senare gjordes den med mellanlägg av vispad grädde. Den åts med varm mjölk, socker och kanel, men liknade nu mer en konditorivara än den måltid den tidigare varit. Dock har semmelpremiären en tendens att inträffa tidigare på året, vilket ni som bott i Sverige säkert känner till!

Vi ses!